chasingvintage.blogg.se

Vissa saker som har många år på nacken ger mig rysningar i hela kroppen. Som den här sänggaveln från slutet av 1800-talet. Jag funderar på vilka som sov här. Tänker på att det i den har bråkats, försonats, älskats och pratats. Att kanske små barn har haft mardrömmar och krupit upp i den här sängen. Att det i den legat människor som inte velat gå upp, inte velat sätta sina varma fötter på kalla golv. Kanske har någon blivit väckt på sin födelsedag, fått frukost på sängen, och suttit lutat mot sänggaveln med ett leende på läpparna. Det ger mig såna pirriga känslor att jag önskar att jag haft plats för en 120-säng någonstans i vårt nya hem. Om ni har det, så avundas jag er. Och om någon av er köper den så måste ni helt enkelt höra av er och berätta hur det kändes att sova i någonting så genomsyrat av gamla minnen och känslor.