Emma Sundh

 

Psst!

Allas vår Emma Sundh har bytt bloggportal. Efter ett snabbt gästspel på Leilas så har hon rusat vidare mot egna domäner. Grattis säger vi och passar på att bjuda på intervjun med Emma återigen - då den verkar ha fallit bort ur blogg-arkivet. Och så kan man ju inte ha det. Så, här hittar ni Emmas nya sida, och här kommer intervjun:

 

 

 
 
 

Emma Sundh är, 29 år ung, reporter på Damernas Värld och webbredaktör för Damernas.se. Hon är vänlig välklädd och värmländsk och vi på Chasing Vintage tycker att hon har både ett stilfullt yttre och vackra värderingar. Bloggar gör hon på Emmas Vintage, där vi får följa henne i vardagen, i garderoben, på fest, och på jobbet. 

 

 



 

Hej Emma Sundh, tack så hemskt mycket för en fin och inspirerande blogg!
- Nämen tack för komplimangen. 

 

Om du skulle berätta lite om dig själv och vad du gör i livet just nu?
- En vintageälskande historienörd på 29 vintrar. Älskar allt som har med Paris, katter och 1940- och 1950-talsmode att göra. Jag bor i Midsommarkransen i Stockholm, men kommer egentligen från de värmländska skogarna. 

 

Hur kommer det sig att du blev intresserad av Vintage?
- Min mamma drog med mig på auktioner och loppisar när jag var sju äpplen hög. Hon lärde mig massor – framför allt om gamla möbler – och naggade på någonting som kom sig att växa större. Loppis- och vintageintresset växte sig framför allt starkare under studentåren då man inte direkt var tät. Jag köpte kläder, sydde om dem och lagade. Sedan har det blivit en hobby. 

 

Hur kommer det sig att du började använda bloggandet som ett sätt att uttrycka dig på?
- Jag har alltid varit en sucker för att dokumentera saker, så bloggandet kom naturligt. Men det var också ett sätt att kommunicera mellan mig och mina kära vänner. 

 

Vad är det gamla saker lockar fram för känsla, hos dig?
- En historia. Ett plagg berättar massor av saker. Inte bara om personen som ägt det tidigare, utan även om läget i samhället – både politiskt, ekonomiskt och feministsikt. 

 




 

Om du var ett vintageplagg, vad hade du varit för något, och vad hade du haft för historia?
- Oj, vad svårt. Rent estetiskt skulle jag vilja ha varit en pastellig tyllklänning från 1950-talet som bar på en historia, eller kanske snarare en förhoppning, om en ljusare framtid. Optimism och framtidstro. Politiskt skulle jag vilja vara ett Chanel-plagg. Coco Chanel gjorde plagg som skulle vara bekväma, så att kvinnorna kunde lägga energi på andra saker än vara instängd i en korsett. Som att rädda världen till exempel. Barnbrytande och viktigt – inte bara för dåtidens kvinnor. 

 

Beskriv en av dina bästa köpupplevelser?
- Hmm. Det måste ha varit när jag hittade en Carl Malmstens Emma-fåtölj på Gengåvan i Karlstad. 300 spänn tror jag att den kostade. Eller när jag köpte en Marc Jacobs-klänning för några hundralappar utan att veta om det. Eller ett par shorts från Ralph Lauren för en hundring. 

 

Har du någon stilikon, och i så fall vem kan det vara?
- Många! Jag inspireras framför allt av kvinnorna i 1940- och 1950-talets modetidningar. 

 

Vilket är ditt absolut bästa årtionde, kläd och prylmässigt?
- Jag blandar ju hejvilt. När det gäller kläder så sträcker jag mig mellan 1940- och 1950-talet. Men tycker att 1920- och 1930-talets mode var hemskt elegant. När det gäller inredning så blandar jag mer. Både stilar och årtionden. Där kan en gammal pinnstol från 1930-talet samsas med en poppig plåtburk från 1950-talet. Jag köper saker som jag älskar, snarare att de ska passa in i en mall. 

 



Finns det någonting du ångrar att du inte köpte?
- Inte vad jag kan minnas. 

 

Har du någonsin blivit lurad i ett köpsammanhang och betalat alldeles för mycket?
- Ja, det har jag. Hittade en fantastisk klänning på en vintagebutik i New York. Den hade ingen märkning, men av kvalitén att döma så var den relativt nyproducerad, men i 1950-talsmodell. När jag kom hem insåg jag att det var en gammal H&M-klänning. Jag betalade inte mycket för den i vintagebutiken, men mer än jag hade betalt för en gammal H&M-klänning. 

 

Har du någonsin betalat alldeles för lite för något som du visste var värt mycket mer?
- Oja! Det är det som är det bästa med att fynda. Exempelvis FICK jag fyra Bersåtallrikar av en dam. Helt gratis. 

 

Och till sist - Vilket är ditt favoritställe, för att hitta riktigt fina gamla saker?
- Gengåvan i Karlstad, Myrorna, Tradera, Etsy, Blocket och loppisar på landet. 

 

 

 

Med detta tackar vi Emma för att hon inspirerar och motiverar oss,
och önskar henne all lycka i framtiden;
med vad hon än tar sig för!