Emma Sundh

 

Psst!

Allas vår Emma Sundh har bytt bloggportal. Efter ett snabbt gästspel på Leilas så har hon rusat vidare mot egna domäner. Grattis säger vi och passar på att bjuda på intervjun med Emma återigen - då den verkar ha fallit bort ur blogg-arkivet. Och så kan man ju inte ha det. Så, här hittar ni Emmas nya sida, och här kommer intervjun:

 

 

 
 
 

Emma Sundh är, 29 år ung, reporter på Damernas Värld och webbredaktör för Damernas.se. Hon är vänlig välklädd och värmländsk och vi på Chasing Vintage tycker att hon har både ett stilfullt yttre och vackra värderingar. Bloggar gör hon på Emmas Vintage, där vi får följa henne i vardagen, i garderoben, på fest, och på jobbet. 

 

 



 

Hej Emma Sundh, tack så hemskt mycket för en fin och inspirerande blogg!
- Nämen tack för komplimangen. 

 

Om du skulle berätta lite om dig själv och vad du gör i livet just nu?
- En vintageälskande historienörd på 29 vintrar. Älskar allt som har med Paris, katter och 1940- och 1950-talsmode att göra. Jag bor i Midsommarkransen i Stockholm, men kommer egentligen från de värmländska skogarna. 

 

Hur kommer det sig att du blev intresserad av Vintage?
- Min mamma drog med mig på auktioner och loppisar när jag var sju äpplen hög. Hon lärde mig massor – framför allt om gamla möbler – och naggade på någonting som kom sig att växa större. Loppis- och vintageintresset växte sig framför allt starkare under studentåren då man inte direkt var tät. Jag köpte kläder, sydde om dem och lagade. Sedan har det blivit en hobby. 

 

Hur kommer det sig att du började använda bloggandet som ett sätt att uttrycka dig på?
- Jag har alltid varit en sucker för att dokumentera saker, så bloggandet kom naturligt. Men det var också ett sätt att kommunicera mellan mig och mina kära vänner. 

 

Vad är det gamla saker lockar fram för känsla, hos dig?
- En historia. Ett plagg berättar massor av saker. Inte bara om personen som ägt det tidigare, utan även om läget i samhället – både politiskt, ekonomiskt och feministsikt. 

 




 

Om du var ett vintageplagg, vad hade du varit för något, och vad hade du haft för historia?
- Oj, vad svårt. Rent estetiskt skulle jag vilja ha varit en pastellig tyllklänning från 1950-talet som bar på en historia, eller kanske snarare en förhoppning, om en ljusare framtid. Optimism och framtidstro. Politiskt skulle jag vilja vara ett Chanel-plagg. Coco Chanel gjorde plagg som skulle vara bekväma, så att kvinnorna kunde lägga energi på andra saker än vara instängd i en korsett. Som att rädda världen till exempel. Barnbrytande och viktigt – inte bara för dåtidens kvinnor. 

 

Beskriv en av dina bästa köpupplevelser?
- Hmm. Det måste ha varit när jag hittade en Carl Malmstens Emma-fåtölj på Gengåvan i Karlstad. 300 spänn tror jag att den kostade. Eller när jag köpte en Marc Jacobs-klänning för några hundralappar utan att veta om det. Eller ett par shorts från Ralph Lauren för en hundring. 

 

Har du någon stilikon, och i så fall vem kan det vara?
- Många! Jag inspireras framför allt av kvinnorna i 1940- och 1950-talets modetidningar. 

 

Vilket är ditt absolut bästa årtionde, kläd och prylmässigt?
- Jag blandar ju hejvilt. När det gäller kläder så sträcker jag mig mellan 1940- och 1950-talet. Men tycker att 1920- och 1930-talets mode var hemskt elegant. När det gäller inredning så blandar jag mer. Både stilar och årtionden. Där kan en gammal pinnstol från 1930-talet samsas med en poppig plåtburk från 1950-talet. Jag köper saker som jag älskar, snarare att de ska passa in i en mall. 

 



Finns det någonting du ångrar att du inte köpte?
- Inte vad jag kan minnas. 

 

Har du någonsin blivit lurad i ett köpsammanhang och betalat alldeles för mycket?
- Ja, det har jag. Hittade en fantastisk klänning på en vintagebutik i New York. Den hade ingen märkning, men av kvalitén att döma så var den relativt nyproducerad, men i 1950-talsmodell. När jag kom hem insåg jag att det var en gammal H&M-klänning. Jag betalade inte mycket för den i vintagebutiken, men mer än jag hade betalt för en gammal H&M-klänning. 

 

Har du någonsin betalat alldeles för lite för något som du visste var värt mycket mer?
- Oja! Det är det som är det bästa med att fynda. Exempelvis FICK jag fyra Bersåtallrikar av en dam. Helt gratis. 

 

Och till sist - Vilket är ditt favoritställe, för att hitta riktigt fina gamla saker?
- Gengåvan i Karlstad, Myrorna, Tradera, Etsy, Blocket och loppisar på landet. 

 

 

 

Med detta tackar vi Emma för att hon inspirerar och motiverar oss,
och önskar henne all lycka i framtiden;
med vad hon än tar sig för!

 




Intervju med Louise Lemming från Vintageprylar

 
 
Ännu en gång har vi fått glädjen att intervjua en av bloggvärldens underbara donnor.
Den här gången har vi turen att få prata lite närmare med Louise Lemmings
som driver den fina bloggen Vintageprylar.
 
 
 
 
 
 
 
 
Hej Louise, först vill jag bara säga att din blogg verkligen är hur härlig som helst!
- Åhå, men tack ska du ha. Det var fint sagt!
 
 



Hur ser ditt liv ut just nu, vad pysslar du med?
- Jag är mitt uppe i ett fantastiskt bokprojekt tillsammans med Emma Sundh (blog.leila.se/emmasvintage/) och Linda Hansson (volang.elleinterior.se). Hur roligt som helst! Det är lite av en dröm som gått i uppfyllelse att få skriva en bok, och ännu bättre är ju att få skriva en om vintage. Vad exakt den handlar om tänker jag inte avslöja riktigt ännu. Utkommer i mars 2013 på Norstedts förlag.
 
 
 
 

Om du kortfattat skulle beskriva hur du tog dig dit du är nu, vilka vägar har du vandrat?
- Jag är utbildad konstvetare samt inom media och kommunikation. Jag har jobbat på tapet- och inredningsbutik, på lite olika museer och på PR-byrå. I och med bokkontraktet, valde jag att följa mitt hjärta och ser nu mest bara möjligheter. Jag hoppas kunna fortsätta jobba med vintage, inredning, styling och att skriva. Jag har massor med spännande projekt på G som jag hoppas kunna börja jobba med väldigt snart!

Hur kommer det sig att du började använda bloggandet som ett sätt att uttrycka dig på?
- Jag startade bloggen för att få uttrycka mig genom skrivandet och för att dela med mig av mina inredningstips, eftersom att det är bland det roligaste jag vet. Under perioder har bloggen legat i dvala på grund av tidsbrist och väldigt mycket jobb på annat håll, men nu när jag har både mer tid och energi, tänker jag definitivt fokusera på bloggen. Inte nog med det, är det så himla trevligt med positiv respons från fina människor med egna bloggar som delar mitt intresse för vintage.
 
 
 



Hur kommer det sig att du blev intresserad av Vintage?
- Jag har sedan jag fick disponera mitt eget barnbidrag i tidiga tonåren handlat Secondhand. Det började på UFF och Myrorna i Norrköping där jag bodde på den tiden. Då handlade det kanske inte så mycket om vintage i den bemärkelsen, men intresset tog nog fart där och då. Med tiden har det renodlats och kokats ner till att handla om kläder och accessoarer från 30-tal till tidigt 60-tal och möbler och saker från framförallt 20- och 30-talet.

Vad är det gamla saker lockar fram för känsla, hos dig?
- Det finns en helt annan kvalitet i gamla saker och kläder. Det är så påtagligt att någon har lagt ner tid och möda på varje specifikt plagg och pinal. Det hantverket värdesätter jag otroligt högt. Och självklart är jag precis som så många andra nyfiken på historien kring gamla plagg och ting. En bonus i sammanhanget är också att det är så mycket enklare att prägla en egen stil med gamla grejer, eftersom att det helt enkelt inte finns flera tusen av samma sort.

Om du var ett vintageplagg, vad hade du varit för något, och vad hade du haft för historia?
- Hjälp vad svårt! Min spontana tanke vore att säga en vippig femtiotalsbakelse i pastell. Men vid närmare eftertanke skulle jag nog vara ett femtiotalsfodral i ett lyxigt material och en intensiv färg, kanske smaragdgrön eller djupt blodröd. Jag skulle bäras av en kurvig kvinna á la Joan och matchas med höga klackar, strumpbyxor med söm och en självsäker hållning.

Beskriv en av dina bästa köpupplevelser?
- Det var när vi fann postskåpet som numer står i vår hall efter mycket möda och stort besvär. Här skriver jag om det.
 





Har du någon stilikon, och i så fall vem kan det vara?
- Ganska förutsägbart men jag säger Marilyn Monroe. Och min mormor för att hon alltid haft en förmåga att klä sig urtjusigt och samtidigt nyskapande med väldigt små medel.

Du och din kärlek har just köpt ett torp ser jag, otroligt spännande! Berätta lite om det?
- Spännande, underbart och skräckinjagande på samma gång, haha! Det är verkligen en liten torpdröm med betoning på liten. Men som med de flesta hus som har över hundra år på nacken är det mycket som behövs göras. Kanske liiite mer än vi tänkt från början. Men vi ser det som en utmaning att få lära oss konsten om byggnadsvård, vilket ändå inte är fy skam. Näst på tur står projekt få igång eldstäderna, sedan att få ordning på timret, måla väggar, dörr och fönster utvändigt, bygga en beboelig vind, eventuellt byta golv, måla golv, tapetsera och så vidare. Never ending story med andra ord. Men det fina i den kråksången är att ni lär få se mer från torpet i bloggen, det vill jag lova!

Vilket är ditt absolut bästa årtionde, kläd och prylmässigt?
- Här är jag lite kluven. Egentligen 20-tal inredningsmässigt och 50-tal klädmässigt. Jag älskar egentligen elegansen i 20- och 30-talsplagg, men upplever mig själv som lite för kort och kurvig för att passa dessa raka siluetter. Då passar en femtiotalsklänning som riktigt markerar midjan min figur bättre!
 

 



Finns det någonting du alltid ångrat att du inte köpte?
- Ja mycket! Framförallt kläder som jag hittat när jag varit utomlands och liksom inte slagit till. Jag lider ofta av beslutsångest – köpa eller inte köpa? När man väl sitter på planet hem går man igenom alla de där fantastiska klänningarna i huvudet och vill bara skrika ”Vänd planet!” för att sedan springa tillbaks till den aktuella butiken/marknaden/loppisen och roffa åt sig dem. Det är ju verkligen något man måste lära sig med vintage: Springer man på den där klänningen som sitter som en smäck är det bara att köra, för den kommer med allra största sannolikhet aldrig mer att komma i din väg. Låt istället bli att köpa några av de där plaggen som sitter halvbra och satsa lite mer pengar på de du vet är som gjorda för just dig.

Har du någonsin blivit lurad i ett köpsammanhang och betalat alldeles för mycket?
- Säkert, men det är sånt där men helst vill slippa tänka på :)

Har du någonsin betalat alldeles för lite för något som du visste var värt mycket mer?
- O ja! Är det inte det den stora jakten på det perfekta loppisfyndet handlar om?  Det är sannerligen svårare idag när loppisarna blivit alltmer prismedvetna och kan googla värdet på det mesta. Men härom månaden köpte vi tillexempel två stycken felfria emmafåtöljer för 150 kronor stycket. Hade garanterat gått för mer vilken annanstans. Ett annat fynd är Pialampan i sovrumstaket. Vi betalade 500 kronor och en ny kostar drygt tio gånger pengarna..
 





Och till sist, vilket är ditt favoritställe, för att finna riktigt fina gamla saker?
- Jag har inget direkt favoritställe utan har fyndglasögonen på mig för jämnan. Fyndar lika gärna på nätouktioner som på vägloppisar. Ett favoritställe är dock Old Touch i Stockholm, helt enkelt för att det är så in i bomben vackert där inne. Dessutom humana priser på det mesta. Väl värt ett besök om man bor i eller har vägarna förbi Hufvudstaden!
 
 




Med detta säger vi adjö för denna gång till den utmärkta fröken Lemmings
och önskar henne all lycka med allt hon tar sig för!




Intervju med Karoline Pettersson från Karolines Vintage

 

Så plötsligt var det dags för den tredje delen i vår intervjuserie.
Idag skall vi tala en stund med Karoline Pettersson, från Karolines Vintage.

 

 

 

Karoline Pettersson är den lindyhopälskande, beautyshopsjungande damen från Övrik. En strålande person med en lika strålande blogg. Nybliven rödtott med en faiblesse för 50-talet och ett utmärkt miljötänk!

 

 

 

Hej Karoline, tänkte först säga tack för en riktigt fin och innehållsrik blogg!
-  Tack snälla!

Vem är du, hur ser ditt liv ut just nu?
-  Jag är en mångsysslare med passion för svunna tider! Just nu går jag sista terminen på musikhögskolan i Piteå och har praktik på Rytmus i Stockholm. Samtidigt jobbar jag med min egen musik, bloggen och lite andra "vintageprojekt"!

Hur kommer det sig att du blev intresserad av Vintage?
-  Jag har alltid varit nyfiken på historia och hur det var och såg ut förr i tiden! Jag är uppväxt på landet och min morfars föräldrahem står kvar där fyllt med historia. Just kläder är ett intresse som jag också haft länge. Jag har inte alltid klätt mig i 40- och 50-tal, tror faktiskt det började med någon slags hippiestil från 70-talet... Fast jag har vart allt från pop-prinsessa till emo-gothare, haha!
 


När började du blogga, och varför valde du just bloggen som ett uttryckssätt?
- Jag började i december 2007 och skrev ett inlägg som hette "Jävla välfärd". Jag ville sprida något slags budskap om att inte konsumera och att tänka på miljön! Detta utvecklades till att vilja visa alternativa sätt till att förnya sin garderob så som att handla secondhand och sy om sådant som man redan har.

Jag har sett att du sysslar med sång, berätta lite om det?
- Jag har gått två år på folkhögskola som sångerska och är nu inne på mitt femte år på musikhögskolan där jag studerar till sångpedagog och gymnasielärare i musik. Jag älskar att sjunga och även här gammalt. Jag har ett band som heter The Birdettes och vi sjunger swing från 40-talet.
 
 
 
 

Vad är det gamla saker lockar fram för känsla, hos dig?
- Framförallt någon slags mystik tror jag… Jag älskar att få höra historier om gamla saker, var de befunnit sig och vem som ägt dem.

Om du var ett vintageplagg, vad hade du varit för något, och vad hade du haft för historia?
- Jag hade varit en klänning med massa vidd i kjolen som dansat på alla folkparker i hela Sverige!

Beskriv en av dina bästa köpupplevelser?
- Väldigt svårt att välja en.. Men det var himla fint när jag köpte min Pan Am-väska på en vintagemarknad i New York i vintras. Mannen hade ett alldeles för högt pris och jag prutade för hjärtats lust. Till slut fick jag den för halva priset eftersom jag såg ut som Marilyn Monroes lillasyster. Jag vann både väska och smicker där!

Har du någon stilikon, och i så fall vem kan det vara?
- Nej, jag inspireras av allt och alla beroende på årstid och humör!
 
 


Vilket är ditt absolut bästa årtionde, kläd och prylmässigt?
- 50-talet, så himla snyggt både inredningsmässigt, frisyrmässigt och klädmässigt plus att det finaste från 40-talet levde kvar och det nytänkande från 60-talet! Det bästa av två världar!
 


Finns det någonting du ångrar att du inte köpte?
- Massor! Jag är riktigt snål och låter ofta saker stanna kvar i butiker!

Har du någonsin blivit lurad i ett köpsammanhang och betalat alldeles för mycket?
- Inte vad jag kan komma på.. Men som sagt, jag är en hejare på att pruta och samtidigt snål.

Har du någonsin betalat alldeles för lite för något som du visste var värt mycket mer?
- Många gånger! Kolla in mitt köksskåp ;)

Och till sist, vilken är ditt favoritställe, för att hitta riktigt fina gamla saker?
- Reprisen i Öjebyn utanför Piteå samt loppisen i Gottne utanför Övik.
 
 
 
 
 

Intervju med Madeleine Petersson från Bonjour Vintage

 
 
Då var det dags för den andra intervjun i vår intervjuserie!
Den här gången har vi turen att få prata lite närmare med Madeleine Petersson
som driver den fina bloggen Bonjour Vintage.
 
 
 
 
 
Madeleine är en härlig tjej som är art director, formgivare, stylist, projektledare, frilansare och inte minst: mamma! Hon har en underbart fräsch blogg med vackra bilder, och verkar ha ett hem man bara kan drömma om...
Vi på Chasing Vintage tycker att hon är en riktig guldklimp.
 
 
 
 
 
 
Hej Madeleine, tack så hemskt mycket för en riktigt härlig blogg!
- Åh, tack!

Hur ser ditt liv ut för tillfället, vad pysslar du med?
- Jag är Art Director för en webshop, som säljer inredning med skandinavisk design. På fritiden är jag med min lilla familj, vi lagar mat, bakar och går på loppisar. Jag frilansar även som grafisk formgivare och som inredningsstylist.

Hur kommer det sig att du blev intresserad av Vintage?
- Det är en bra fråga, för när jag började bli intresserad så hade jag ingen som tog mig till loppisar eller till second hand. Jag hittade dit själv. Det var ju på Erikshjälpen som man hittade alla roliga kläder. Och på Kupan hittade jag fina halsband och armband, så fort jag fick tid över så gick jag dit. Sedan var det en äldre dam som öppnade en antikaffär på Esplanaden med de mest fantastiska tyllklänningarna och sakerna. Hon hade en vän i Frankrike och en vän i Amerika som skickade prylar till henne. Och jag ville ha allt för allt var så fint. När jag upptäckte hennes butik så visste jag att detta var det bästa jag visste. Det var som att man kom till en annan värld och det fanns ingen affär som kunde uppnå hennes! Här köpte jag ett sminkbord, min balklänning, en rosbrosch, handväskor, en Betty Boop-väckarklocka med originalkartong och så mycket mer.
 
 
 

När började du blogga, och varför valde du just bloggen som ett uttryckssätt?
- Att blogga är så himla bra, man kan ju nå ut till alla, när som helst! Internet är en fantastisk sak. Bloggen startade jag när jag var föräldraledig, för att jag behövde utrycka mig visuellt på något sätt. Sedan har den följt mig hela tiden och det är en plats där jag kan vara kreativ och visa upp min foton.

Vad är det gamla saker lockar fram för känsla, hos dig?
- Ett hem med äldre möbler skapar ett slags lugn, det blir så mysigt när inte allt är svart och vitt och stilrent. Man känner att sakerna har en historia, en personlighet. Sedan blir jag glad när jag ser alla finurliga lösningar det brukar vara på äldre saker. Designerna har tänkt till ett extra varv.

Om du var ett vintageplagg, vad hade du varit för något, och vad hade du haft för historia?
- Jag hade varit en 50-talsklänning i tyll med många lager. Mintgrön och pastellrosa. Klänningen hade haft några rödvinsfläckar på det övre lagret, från en rolig cocktailfest då jag trodde att det var en bra idé att dansa med ett glas i handen. Den hade varit med om roliga fester på lokal men även fått utstå vardagssysslor eftersom jag är bäst på att inte ta av mig finkläderna när jag kommer hem.

Beskriv en av dina bästa köpupplevelser?
- Det måste vara när jag köpte sminkbordet i den lilla antikaffären på Esplanaden. När jag såg bordet i skyltfönstret så blev jag överlycklig! Egentligen var det redan bortlovat men jag lyckades få köpa det på något sätt. När jag berättade om bordet till mina föräldrar så tyckte de inte att jag skulle köpa det, men jag gjorde det ändå. Och sedan när jag kom hem med det så var de ju tvungna att medge att det var en av de finaste möblerna de hade sett. Jag har slutat lyssna på vad andra tycker och tänker om mina fynd. Jag tror på dem och de betyder något för mig.

Har du någon stilikon, och i så fall vem kan det vara?
- Klädmässigt: Brigitte Bardot. Inredningsmässigt: Pippi Långstrump.

Vilket är ditt absolut bästa årtionde, kläd och prylmässigt?
- 50-talet! Åh vad jag älskar det årtiondet. Min kille har även fått mig att gilla 70-talet med dåtidens fantastiska tyger och Bumling-lampor.

Finns det någonting du ångrar att du inte köpte?
- Ja. En golvlampa med tre skärmar, en sån där Kurt Olsson-lampa. Jag hittade den på en stor loppis. Man var tvungen att byta sladden så det tog emot att köpa den. Men i efterhand så ångrade jag mig bittert eftersom den bara kostade 40 kr, och egentligen är det rätt lätt att byta sladdar på lampor.
 
 

Har du någonsin blivit lurad i ett köpsammanhang och betalat alldeles för mycket?
- Säkert, men det har jag i så fall redan glömt. Det tar för mycket tid och energi att tänka på sådana saker. Plus att jag tyckte säkert att det var värt det annars hade jag aldrig köpt det!

Har du någonsin betalat alldeles för lite för något som du visste var värt mycket mer?
-  Jag har fyndat diverse vintageklänningar på second hand som är värda så mycket mer.

Och till sist, vilken är ditt favoritställe, för att hitta riktigt fina gamla saker?
- Retrå var min favoritaffär innan de la ner. Loppisen i Folkets Park i Kalmar, Loppisskolan och alla loppisställen i Emmaboda!